Ortnamn som slutar på en konsonant får alltid ett s i genitiv även när de ingår i ett namn: Kyrkslätts kommun, Jorvs sjukhus, Solfs församling, Lappträsks hälsostation.

Namn på gamla gårdar som Stensvik, Hagalund och Söderlångvik ses ofta skrivna med tillägget gård. Om man lägger till gård efter namnet bör det också fogas till ett genitiv-s. Skriv alltså Söderlångviks gård om det inte räcker med Söderlångvik.

Av tradition har ortnamn som slutar på -om ofta skrivits utan genitiv-s, men namn- och språkvården rekommenderar att även dessa ortnamn skrivs med s i genitiv: Mörskoms kommun, Sundoms kyrka. Enstaka namn, som Bodom träsk, har stelnat i den formen och skrivs därför utan genitiv-s.

Tillägget kommun eller stad kan behövas i administrativa sammanhang, exempelvis budgeten för Mörskoms kommun men i andra sammanhang räcker det med namnet på kommunen: bostadsmarknaden i Mörskom. 

Ortnamn som slutar på en vokal får däremot inte något genitiv-s i fasta uttryck som har tydlig namnkaraktär: Borgå domkyrka, Vasa hovrätt, Utsjoki kommun. I uttryck som inte bildar ett namn får ortnamn som slutar på vokal också ett s i genitiv: Åbos polisstyrka, Borgås äldsta byggnad.

Ofta kan man uttrycka samma innehåll med ett prepositionsuttryck: hälsostationen i Lappträsk, polisstyrkan i Åbo, den äldsta byggnaden i Borgå.

Källor: Svenska skrivregler 7.4.1, Reuter: Så här ska det låta s. 105 och Språkinstitutet