I Finland får de stora stormarna numera ofta namn. Stormarna namnges av Meteorologiska institutet som utgår från den finska namnsdagskalendern, till exempel Aapeli år 2019, Antti år 2012 och Asta år 2010. Orsaken till att stormarna namnges över huvud taget är att det ska vara lättare att tala om dem och ge dem den uppmärksamhet som de kräver i väderrapporter och i medierna.

I Sverige använder meteorologerna däremot ibland ett namn som kan komma från antingen den norska eller den danska vädertjänsten, till exempel Gudrun år 2005. Om inget danskt eller norskt namn finns, namnger den svenska vädertjänsten stormen efter den sverigesvenska namnsdagskalendern. Ett sådant exempel är Simone år 2013.

Eftersom väderrapporterna i första hand gäller Finland, trots att det kan vara fråga om samma storm i både Sverige och Finland, använder vi det finska namnet när vi talar om våra väderförhållanden.

Ofta går det förstås också bra att skriva om stormar utan att benämna dem med ett namn, till exempel nyårsstormen och den stora vårstormen.

Läs mer om namngivningen av stormar på Meteorologiska institutets (på finska) och SMHI:s webbplatser.