Helgdagar och kalenderdagar skrivs i huvudsak med små bokstäver: första maj, mors dag, kvinnodagen, pingstdagen, påskdagen, midsommarafton och julafton.

Den här skrivregeln gäller också om namnet på dagen innehåller eller utgörs av ett egennamn: valborg, valborgsmässoafton, luciadagen. Undantag är bland annat Runebergsdagen och Kristi himmelsfärdsdag.

I svenskan används ordet lucia i två betydelser: dels i betydelsen ung flicka i långt, vitt linne med ljuskrans i håret, dels i betydelsen luciadagen. Enligt huvudregeln skrivs de båda med liten begynnelsebokstav, likaså sammansättningar med lucia-: luciakaffe, luciafest och luciakrona.

• Svenskfinlands lucia skrider ner för domkyrkans trappor på luciadagen.

Saken kompliceras av att Lucia också är ett personnamn. Skriver man om någon som heter Lucia är det naturligtvis inte någon tvekan om att det ska vara stor bokstav. På det viset kan man också försvara stavningen Luciadagen, liksom man skriver till exempel Annadagen. Men då ser man det som Lucias namnsdag (som firas till åminnelse av helgonet Sankta Lucia).

Fasta sammansättningar som hör ihop med mors dag och första maj skrivs ihop: morsdagspresent, morsdagsrosor, förstamajfirande och förstamajtalare.