En kort ordlista
Några ord om identitetsbegrepp
Ord som betecknar identitet kan vara svåra att definiera. Ovanstående definitioner är ordboksdefinitioner och stämmer inte nödvändigtvis överens med varje enskild individs identitetsuppfattning.
Mikael Reuter problematiserar dessa begrepp, och inte minst ordboksdefinitionerna av dem, i Reuters ruta redan 1987 och sedan i sin bok Så här ska det låta (2014). Problematiken han tar upp är fortfarande aktuell.
Enligt Reuter är ordboksdefinitionerna inte helt tillfredsställande, speciellt då vi beaktar finländare bosatta utomlands; alla är ju inte längre finska medborgare. Bland sverigefinnarna finns det dessutom åtskilliga som inte kan sägas vara "från Finland" – många är födda i Sverige, kanske till föräldrar som är svenska medborgare.
Ett problem med ordböckerna är att de inte i tillräckligt hög grad beaktar språk, skriver Reuter 1987. När vi i Finland talar om svenska tidningar, skolor och föreningar menar vi ju sällan att dessa "har att göra med Sverige" (SO:s definition på "svensk").
Ordböckerna tar inte heller i beaktande att dessa ord är benämningar på identiteter. Det medför en extra dimension till definitionerna som gör att de egentligen inte kan definieras så kort och koncist som ordböckerna i nuläget har gjort.
Barn till sverigefinnar är exempelvis inte finlandssvenskar bara för att de är "från Finland" och har svenska som starkare språk.
1987 skriver Reuter att "terminologin är här minst lika krånglig som verkligheten med dess komplicerade språkliga, nationella och inte minst känslomässiga bindningar". Hans ord är lika aktuella som någonsin.
Källor: SAOL/SO, Reuters ruta
Mikael Reuter, Så här ska det låta (2014).